Orsak

 

Orsak

 

Tidigare uppfattningar

 

Fibromyalgi är ett komplext tillstånd och det har under åren funnits många teorier och uppfattningar om vad som orsakar sjukdomen. Under 1980-talet ansåg man att FM var en psykisk/psykosomatisk sjukdom och att den var en följd av psykologiska problem och kriser i barndomen, eller en form av maskerad depression. Trots att det har visat sig att dessa påståenden inte har någon grund kan man möta samma uppfattningar ännu idag. Depression och fibromyalgi går ofta hand i hand, men de senaste rönen handlar snarare om att de problem som kommer med fibromyalgi ofta leder till att FM-patienter drabbas av depression – inte att fibromyalgin i sig skulle orsakas av depression.

Länge sågs fibromyalgi också som en reumatisk sjukdom, men man har vid kliniska studier inte kunnat påvisa någon inflammatorisk faktor vid FM. Trots detta håller sig fortfarande många fast vid att fibromyalgi är en reumatisk sjukdom. Även om FM i sig inte är reumatisk är det emellertid vanligt att personer som lider av fibromyalgi även lider av någon form av reumatisk sjukdom som t.ex. RA eller Bechtrevs sjukdom.

 

Störning i CNS och kroppens hormonsystem

 

Central sensitisering

De senaste årens forskning har i stället lett fram till att forskare i dag är relativt eniga om att fibromyalgi beror på en onormal bearbetning av smärtsignalerna, orsakad av en störning i centrala nervsystemet. Smärtupplevelsen hos en fibromyalgiker orsakas av att hjärnan har blivit smärtöverkänslig (sensitiserad) och därför feltolkar kroppens signaler. Smärtimpulserna blir förstärkta.

 

Den centrala sensitiseringen gör också att smärtan upplevs som mer diffus. Sensitiseringen ligger också bakom den onormala ömhet/smärta (allodyni) som många med fibromyalgi lider av och som innebär att ett normalt, icke smärtsamt stimuli, som till exempel en klapp på axeln eller en kram, orsakar smärta.

Obalanser i hormoner och signalsubstanser

FM har förknippats med onormala nivåer av ett flertal signalsubstanser och hormoner som är involverade i smärtprocessen, bl.a. mindre av den smärtlindrande signalsubstansen serotonin, men förhöjda nivåer av smärtsubstansen substans P, som signalerar smärta, samt glutamat, en viktig hjärnsubstans inblandad i upplevelsen av smärta.

När ovanstående störningar väl har kommit igång förmår systemet/kroppen inte upphäva dem och följden blir en ständigt pågående obalans. Den ena onda cirkeln av symptom övergår i nästa osv.. Många patienter upplever detta som ett "kaos" – eller som att hjärnan och kroppen har upphört att fungera normalt. Man känner inte längre igen sig själv.

 

Obalanser i övriga hormoner kan bidra

 

Det finns studier som tyder på att det skulle kunna finnas ett samband mellan andra hormonella obalanser och fibromyalgi, men det behövs fler studier för att fastställa om de här obalanserna bidrar som orsak till sjukdomen eller om de är en effekt av den. Man har uppmätt förändrade nivåer av bl.a. kortisol och tillväxthormon, men det verkar inte gälla för den stora majoriteten av fibromyalgipatienter. Fler studier behövs som sagt inom detta område.

Ständig forskning

 

Det pågår ständigt forskning om fibromyalgi och denna kommer förhoppningsvis att leda fram till en större förståelse för sjukdomens orsak och uppkomst och därmed ge ökade förutsättningar för att kunna få fram ett botemedel.

 

Genetisk faktor

 

Man har under de senaste åren också kunnat konstatera att det

föreligger en genetisk faktor vid fibromyalgi och att denna kan spela en större roll än vad man hittills har trott. Framtida forskning kommer förhoppningsvis att bidra med mer information inom detta område.